Direktlänk till inlägg 7 februari 2011

Stickor och fetton

Av annaskrubbe - 7 februari 2011 00:05

Fortsätter mitt bloggande med FETstil, tycker att de passar ganska bra till detta inlägg oxå!


Jag har märkt att väldigt många bloggar om träning, vikt, bantningsmetoder osv osv...

vilket för mej är ooootroligt oooointressant....


Jag tillhör nämligen den skaran som alltid, ja fram till jag

fick barn i alla fall, har ansetts som för smal av VÄLDIGT många.


Visst blir många retade för tjockisar i skolan å så, men problemet är minst lika stort för den som är "för" smal.


Det är naturligtvis inte kul att bli kallad tjock, och som smal bli kallad stickan och liknande, men såna påhopp har i alla fall inte jag haft problem med.


Men när man som barn och tonåring tex satt och fikade i vuxnas sällskap så hände de nästan varenda gång att nån vuxen sa till mej; Anna ta du en kaka till de behöver du som är så mager!!!!


Och just där vill jag påstå att skillnaden är oändligt stor.

Jag har aldrig hört det ombytta, dvs, att en vuxen säger till ett barn, som man dessutom inte känner så väl: men du som är så tjock, ska du verkligen äta den där kakan och sedan tittat på dom andra i sällskapet och skrattat lite överlägset.


Jag mådde verkligen jättedåligt över min fjädervikt periodvis, och jag önskade inget hellre än att få va lite"rund och go" som man tydligen skulle va i vuxnas ögon, i alla fall var det vad jag trodde och fick inpräntat mer än en gång av vuxenvärlden..


Problemet är alltså minst lika stort för den som vill gå upp i vikt men faktiskt inte kan och skulle jag nångång berätta för någon att det är faktiskt var ett problem fick jag alltid höra; var glad att du är så smal, titta på mej...


När jag tänker på det kan jag faktiskt inte minnas att någon någongång tagit mitt problem på riktigt allvar, jag har alltid känt att de på något sätt är helt accepterat att faktiskt mobba dom ofrivilligt smala i samhället...


Hm, sug på den ni...

Jag tycker faktiskt själv att det är en riktigt tänkvärd reflektion så här på natt timmarna.


  Vore lite kul att höra hur ni tänker runt detta!



 
 
Ingen bild

BellaIsabella

7 februari 2011 08:41

Håller med, lagom är bäst!

jag var smal i 29 år att jag drömde mardrömmar om att jag ville bli tjock sen blev jag mulligare efter mitt sista barnfödseln. Jag var tvungen att gå ner i vikt av att jag hade ledbesvär och nu säger alla du e för smal ät,ät ät...
Men jag äter allt utom onödiga saker som min kropp inte behöver.
Nu har det gått 5 år sedan jag inte behöver kämpa med varken ena eller andra.
Nöjd !!

Men människor har alltid något att säga hur du än ser ut!
Ha en fin start på veckan/Bella


 
Madde

Madde

7 februari 2011 13:27

Bra inlägg!

Jag kan relatera till båda sidor eftersom jag var otroligt smal när jag gick i låg mellan och en bit in i högstadiet! Var så att skolsköterskan under de vanliga skolundersökningarna frågad eom jag åt tillräckligt hemma! Det var inte så roligt, åt som en häst och ville bli lite rundare...

När jag gick i 7-8an så fick jag fel på sköldkörteln och gick upp i vikt, och nu är jag mullig och är i behov av att gå ner lite (är 23 idag), jag skulle inte vilja tillbaka till den vikt jag hade då, men vill vara inte för smal och inte för tjock utan komma till en vikt som jag själv trivs och mår bra i!

kanske lång kommentar ;) hehe men bra skrivet i alla fall :)

Mvh// Madde

http://maddiiee.bloggplatsen.se

 
Ingen bild

Annonym

7 februari 2011 16:55

Som 12 åring anser jag att lagom är bäst. Men jag vet inte riktigt vad "lagom" är. Lider av tanken på att gå upp i vikt. Är mulligast i klassen, bland alla pinnsmala människor, och man kan inte förstå smärtan i att vara mulligast förrän man är det. Jag är helt normalviktig, enligt skolsköterskan, men mina ögon säger något helt annat till min spegelbild. Skulle hellre va pinnsmal än tjock. Men lagom är ju alltid bäst ändå.

 
Ingen bild

RQ

28 februari 2011 13:56

Istället för att gnälla, gör något åt din undervikt. Om du ska jämföra det med övervikt som är helt befängt får du börja med att titta på dig själv och vad du gör aktivt för att få hjälp.
Lider du sååå mycket så att du inte får jobb, folk viskar bakom din rygg osv så är sjukvården något du ska ta hjälp av.

annaskrubbe

28 februari 2011 21:13

Tack för din kommentar RQ!
Tyvärr är jag inte säker på att du kommenterat rätt inlägg.
Mitt tips är att du ska läsa inlägget en gång till, fundera över vad som står, sen är du hjärtligt välkommen med en relevant kommentar..

Anna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av annaskrubbe - 10 oktober 2013 11:34

Hej igen bloggen!   Upplever du att det går lite upp och ner med mitt bloggandet här? Jag upplever precis samma sak, men nu ska det som trilskats vara fixat och jag hoppas att vara helt tillbaka nu, äntligen!   Skönt för dej och skönt för m...

Av annaskrubbe - 24 september 2013 09:23

Hej hej bloggen!   Den här veckan är det no-filter-week! Direkt översatt: Inget filter veckan, dvs: den här veckan bör vi inte försköna vår vardag i sociala medier så som i bloggar, facebook, twitter, instagram mm. mm.   Folk har ju en förm...

Av annaskrubbe - 19 september 2013 10:55

Idag tänker jag dissa den grupp kvinnor som jag själv är en etablerad medlem av.   Skillnaden är att jag vågar påstå att jag är lite mer "laidback" än många andra, särskilt om vi jämnför med dom som blivit föräldrar dom senaste 5-10 åren.   A...

Av annaskrubbe - 16 september 2013 14:25

Hej och välkomna till denna veckas blogg!   Med bara drygt tre månader kvar till jul känner jag att det passar utmärkt med ett "litet" julklappstips!   Denna prudukt är en världsnyhet väl värd att kika närmare på!   Varför lägga onödig ti...

Av annaskrubbe - 11 september 2013 09:04

Hej hej bloggen och välkommen tillbaka till mej själv!   Har inte bloggat på ca tio månader men känner att saknaden varit stor då jag ser att mina läsare troget kikar in här då och då trots min långa frånvaro.   Stolt och tacksam!     Mit...

Ovido - Quiz & Flashcards