Hej igen!                                                                                     Efter några dagars paus i bloggandet är jag åter tillbaka, känns bra även om jag i ärlighetens namn hellre legat i solen vid nån sjö eller ännu bättre, vid havet.

Alla ni som bor i närheten av hav är så otroligt lyckligt lottade, tänk på de, era lyckostar!:)

Jag är SÅ avis!! 

Hoppas att alla haft en skön helg och hämtat sej efter nationaldags firandet.

För ni firar väl??!!

Själv har jag varit små-barns-ledig mellan Onsdag kväll och måndag em.. Kan inte minnas att det hänt tidigare....Jo kanske runt jul å nyår, men ändå!!

Tänkte att de skulle kännas lite märkligt och att jag skulle sakna mina små, men icke!

Igår kväll kände jag bara "jag behöver mer!!!"

Så nu är de väl bara att börja kampen med myndigheter om avlastning, LSS-timmar å allt sånt där...                                     Fattar bara inte att jag är så förbannat trött och kraftlös hela tiden..

Visst har de varit mycke och intensivt men jag känner mej näst intill slut som människa, över och passé, gammal och förbrukad...

HUR GÖR MAN OCH HUR BLIR MAN PIGG???

Skulle vara så otroligt skönt att vara två i detta; någon att bolla tankar med, någon att byta av med, någon som kan krama mej och säga vi tar oss igenom de här och vi gör de tillsammans...

Istället får jag höra att de är tackvare mej vi hamnat här och att problemet är mitt iå med att barnen bor hos mej och att jag är en riktigt störd människa som bara ska ha och ska ha!

I morron em är de möte på familjerätten, soc folket iaf här jag bor är som en skock zombies som antagligen inte skulle märka om man så släppte en atombomb utanför fönstret...

Så tanken på att dom ska kunna tillföra ngt känns ganska avlägsen..                                                                                 Men, men...jag kan ju ha fel..

De kan ju bli mitt bästa mötet hittills.... genom alla tider!:)))      

Ja men, de som lever får se, redan i morron!

Ta hand om varandra, de tjänar alla på