Efter en helg fylld av mys och en Solsidan-mara är jag nu tillbaka i min vardag.

Jag har tänkt ganska länge på något som man antagligen bör ligga lite låg med att uttala sej om.

Men, eftersom de inte riktigt är min grej att ligga lågt, och de här är faktiskt MIN blogg så tänker jag ta upp det ändå, trots allt.

Man skulle kunna sätta en rubik på detta inlägget i stil med "inget ont som inte för nåt gott med sej", för just så tror jag verkligen de kan vara i väldigt många fall.

Jag tänker nämligen prata diagnoser, gränser och öppna sinnen.

Jag har inga som helst vetenskapliga bevis för vad jag tänker säga, utan skriver helt utifrån mina egna erfarenheter och reflektioner i ämnet.

Jag vill nämligen påstå att vi har otroligt mycket att tacka våra diagnostiserade "hjältar" för.

Jag säger inte att de inte finns otroligt mycke smärta och tragik bakom, men jag tror fakiskt inte att tex konsten hade överlevt om de inte vore för just detta.

Att de finns dom som går steget längre, tänjer på gränser, öppnar sina sinnen och välkomnar otänkbara, gränslösa tankar.

Tänk er all musik, all konst, alla uppfinnare, om dessa människor varit "som alla andra".

Och istället för att öppna sina sinnen tänkt: men de här kommer aldrig funka...Så här kan man väl aldrig göra..

Tänk alla idrottsmän och kvinnor, politiker, skådisar och komiker inte minst.. Hur hade världen sett ut utan deras diagnoser???

Jag tänker inte "hänga ut" någon, men för den intresserade är det bara att googla!!

Jag tänker såhär, även i vilken form man än stöptes så tror jag att om man bara kan hitta rätt väg och få rätt hjälp så behöver inte alltid de bli ett hinder utan faktiskt en tillgång om man kan lära sej att förstå och acceptera sej själv som man är.

Vad är det egentligen att "vara normal", och hur "normal" var den som bestämde vad som är "inom de normala"??

Är det den stora, ganska gråa massan som är dom normala? Och dessa färgstarka, kreativa, skapande människorna som är "onormala"??

Vem vill i såna fall vara normal??

Personligen tycker jag det är underbart med människor som tar ut svängarna, tänjer på gränser och endast låter deras egen fantasi sätta stopp för vad som är möjligt..

Människor som inte kan vara tysta, sitta still och följa strömmen som samhället fortfarande tyvärr förväntar sej att"man" ska göra..

Nä, sträck på er, alla ni som inte följer strömmen och istället går din egen väg (medvetet eller omedvetet), var stolt över dej själv och ta för dej av livet!

 

Anna

17 januari 2011 13:21

Bra inlägg.
Dina tankar stämmer med mina idag och jag kan ju därför inte göra annat än instämma..
Normalt för mig ligger i betraktarens ögon...

annaskrubbe

17 januari 2011 13:34

Tack;)
Ja men visst är de så..att de ligger i betraktarens ögon..
Det som är normalt för mej är sällan normalt för andra och tvärtom, men de betyder ju inte att nån av oss är onormal för de!:)

 

victoria (y)

17 januari 2011 17:40

'' vem är normal ''
de bror ju på vem man frågar.. normal är olika för folk ju, men de betyder ju inte att någon är onormal, kanske bara inte normal för en av oss som ser den? ofta har man ju olika sätt hur '' normala '' människor är. :p

kolla gärna min blogg& kram . :)
btw, kolla gärna min sims blogg också!
http://tthesims.bloggplatsen.se

http://victoriasdiiary.blogg.se

 

Ebbann

17 januari 2011 18:15

tävling på min blogg

http://www.snorptorpan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej igen bloggen!   Upplever du att det går lite upp och ner med mitt bloggandet här? Jag upplever precis samma sak, men nu ska det som trilskats vara fixat och jag hoppas att vara helt tillbaka nu, äntligen!   Skönt för dej och skönt för m...

Hej hej bloggen!   Den här veckan är det no-filter-week! Direkt översatt: Inget filter veckan, dvs: den här veckan bör vi inte försköna vår vardag i sociala medier så som i bloggar, facebook, twitter, instagram mm. mm.   Folk har ju en förm...

Idag tänker jag dissa den grupp kvinnor som jag själv är en etablerad medlem av.   Skillnaden är att jag vågar påstå att jag är lite mer "laidback" än många andra, särskilt om vi jämnför med dom som blivit föräldrar dom senaste 5-10 åren.   A...

Hej och välkomna till denna veckas blogg!   Med bara drygt tre månader kvar till jul känner jag att det passar utmärkt med ett "litet" julklappstips!   Denna prudukt är en världsnyhet väl värd att kika närmare på!   Varför lägga onödig ti...

Hej hej bloggen och välkommen tillbaka till mej själv!   Har inte bloggat på ca tio månader men känner att saknaden varit stor då jag ser att mina läsare troget kikar in här då och då trots min långa frånvaro.   Stolt och tacksam!     Mit...