Japp, just precis så är det!

Idag firar jag och min omtalade kroppsdel vår sista Söndag tillsammans och på Tisdag skiljs våra vägar för gott!

Jag känner mej glad och riktigt exalterad och förväntansfull inför mitt nya fräscha liv!

Mitt tanke är att jag ska försöka blogga även från dödsbädden (läs sjuksängen!).

Ni vet lite som när Achberg drack sej kraftigt berusad i TV och satte sej bakom ratten för att visa hur alkoholen faktiskt påverkar oss som bilförare.

Jag kommer nämligen vara riktigt "moffad" mellan Tisdag och typ Torsdag nästa vecka, min tanke är att jag ska försöka blogga lite ändå för att se om ni märker någon skillnad!:)

Jag kan tänka mej att jag kommer resonera lite annolunda, jag kanske kommer sluddra och stava fel eller så kommer det inte märkas någonting alls på mej?!

Kanske bara jag som tycker det ska bli spännande, men jag tänker i vart fall ge det ett försök!

Det är kanske lika bra att jag redan nu säger att det är inte alls säkert att jag kommer stå för nästa veckas inlägg, inläggen kommer vara rena experiment så ni behöver inte skälla på mej om inläggen inte faller i så god jord, jag kommer antagligen ha riktigt jäkla skitont ändå!

I övrigt har jag under dagen börjat förbereda mej inför operationen, jag har fyllt frysen med snabbmat, köpt hem sånt som underlättar mina toabesök de närmsta veckorna.

Har hört att det kan vara lite ömt och spänt tiden efter, if you know what i mean??!!!

Dessutom har jag städat, tvättat och gjort såna bestyr man antagligen inte är så road av som nyopererad.

Dessutom har jag fixat musik och filmer så jag ska ha lite att roa mej med under rehabiliteringen!

Japp, det var det hela för nu, medan jag pysslar vidare önskar jag er en skön Söndags kväll!

Detta inlägg känns lite jobbigt att skriva, det är nämligen otroligt känsloladdat för mej!

För sju år sedan gjorde jag det, i morse var det Daniel och Vickans tur!

Mitt barn var 51 cm, lillsessan är 51 cm lång!

Mitt lilla barn vägde så gott som 3280 gram(nämligen 3080!) lillsessan vägde 3280 gram.

Mitt barn föddes 21 minuter över, lillsessan föddes 26 minuter över!

Ja, som ni märker är likheterna slående!

Dessutom, efter ungefär sju års slit har äntligen 23 Februari blivit flaggdag!!

Jag är otroligt nöjd och stolt över detta!

Jag har alltid varit rojalist, men under senare tid har jag vacklat och faktiskt börjat i frågasätta monarkins vara eller icke vara, jag tycker tyvärr att vår stadschef brustit i sin trovärdighet!

Idag känner jag annorlunda, idag förstår jag att inför döden är vi alla lika, idag är dagen då jag en gång för alla lägger mina tvivel bakom mej, jag vänder härmed blad och ser väldigt ljust på framtiden, idag reser jag mej upp och tar av hatten och det enda jag känner är kärlek, lycka och en gigantisk stolthet!

Till Daniel vill jag säga några väl valda ord!

Daniel, i ärlighetens namn kan jag erkänna att jag var lite skeptiskt i början, det enda jag såg hos dej var likheten med "boxer-Robert".

Idag tänker jag annorlunda, idag vet jag bättre!

Du har växt i mina ögon, du känns ärlig, jordnära, varm och känslosam, allt jag söker hos en riktig man!!

Skulle du av någon anledning tröttna på svärföräldrarna och frugan kan du väl slå mej en pling?!

Ja, om jag nu är singel och tillgängligt  vid tillfället vill säga! *Blink blink*:)

Varma hälsningar Anna!

Jag uppmanar alla att fira med prinsesstårta och champange tillsammans nära och kära!

Även om Daniel gjort grovjobbet så tycker jag att detta är hela Sveriges lilla sessa väl värd att fira!!

Idag är jag svensk, glad, stolt och otrooligt rörd!!

Ps! Daniel, Jag tycker Anna är ett otroligt fint namn! Det är lätt, vackert, kungligt och lätt att stava då jag känner till att det finns deslyxi i släkten (på frugans sida!) Lycka till!! Ds.

Första Måndagen efter ett lov är inte så himla rolig som man kanske kan tro..

Mamman är trött och barnet är tröttare..

Men det viktigaste är att vi har haft ett jättebra lov.

Min mellis är inne i en otroligt bra period och har lekt såå bra med minstingen:)

Kort och gott, föräldraskap när det är som allra, allra bäst, jag har tom känt att vi är som en alldeles, alldeles "vanlig" liten familj   ..nästan!

Nu till dagens gåta!

Vad är det för likhet mellan mej och Kerstin Dellert?

(Mm, förstår att många tänker på rösten, men det hade varit att göra det lite för enkelt även om nu Kerstin oxå har en rätt ok pipa!)

I övrigt är jag just nu ganska trött på mej själv...återigen.

Jag har väl skrivit lite här, för ganska länge sedan, om min ADD?

Kortfattat är det som en ADHD fast tvärtom, dvs, har man ADHD har man oftast rumpan fylld av myror och koncentrations svårigheter, visserligen stämmer det till viss del in på en ADD oxå men i stället för att vara överallt, är någon med ADD ingenstans..

Om jag säger såhär, har man ADD har man ofta ooootroligt svårt att få tummen ur och man gör inte så många knop fast man så gärna vill!

Ofta kanske man påbörjar saker som aldrig blir riktigt avslutade, fast man så gärna vill!

Låter kanske konstigt, men det är den bästa beskrivning jag kan ge just nu.

Dessutom har man/jag en hjärna som går på högvarv hela tiden, och då menar jag verkligen HELA tiden.

Även om jag inte gjort så mycket på en dag så kan jag vara helt slut på kvällen för att hjärnan slitit som ett djur hela dagen.

Jag tänker dagligen på hur jag vill att mitt liv ska vara, men så slår ADD;n till med all kraft och istället för att gå ut och förändra världen så är jag nöjd om jag lyckas både duscha, handla och laga mat på en och samma dag.

Det är så fruktansvärt frustrerande och jag blir så trött på hur jag funkar.

Min ADD kommer aldrig försvinna, det är helt enkelt sån jag blev!

Jag har aldrig pratat så mycket om detta för jag vill inte att det ska bli någon form av ursäkt.

Har märk att väldigt många gör det till sin identitet och det ENDA man är.

Dessutom är det lätt att skylla på och ett smidigt sätt att komma undan på.

"Å förlåt att jag gjorde eller sa något dumt, men du förstår, jag har ADD"?

Jag hävdar ju allt som oftast att alla har ett val!

I det här fallet känner jag: antingen blir man ett offer och slav under sin diagnos, eller så gör man den till en "tillgång" och förvaltar den på bästa sätt.

Det är deffenitivt ingen lätt sak, men det är ju faktiskt en gåva att kunna tänka utanför ramarna och se andra perspektiv på saker som andra kanske missar för man vågar kanske inte alltid tänka tanken fullt ut.

Jag har en massa projekt som ligger och pyr som jag verkligen känner så mycket för, men jag har på sistone förstått att den enda anledningen till att jag inte genomfört mina drömmar är att jag har så förbannat svårt att få tummen ur helt enkelt..

Hur illa är inte det?

Näpp, här och nu lovar jag att det ska bli ändring på torpet!

Jag kommer alltid ha min ADD så varför inte låta den göra lite nytta och låta den börja dra åt mitt håll istället för att jag jämt och ständigt bara ska hänga med den?

Nån jäkla rättvisa och jämnställdhet måste vi väl ändå ha i vårt förhållande, annars kommer det aldrig någonsin bli någon ordning på någonting!

Nu ska jag och min ADD äta pizza, inte för att den är sugen, men för att JAG är!

Just nu är den här låten det bästa jag vet!

Jag vet vem som är min goda tankte för dagen, vet du vem eller vad som är din goda tankte?

Tror det kan vara riktigt bra att ta reda på det, idag och i morgon och alla andra dagar!

Det är mer värt än du kan ana, för dej och inte minst för dina goda tanke!  

Jag kommer på mej själv alltsom oftast med att ha en ganska synisk syn på mycket och jag har ganska svårt att "tycka synd om" människor som jag skulle vilja påstå, försätter sej, för att inte säga väljer ett ganska destruktivt sätt att förvalta sina liv på.

Jag har sagt det förr och säger det igen, någonstans på livets väg väljer man medvetet eller kanske ibland något omedvetet ett tragiskt och turbulent liv.

Jag syftar på missbrukare, kvinnor som väljer att stanna kvar i ett förhållande där det förekommer misshandel och våld, eller som en del kvinnor som går från en misshandlande man till en annan ect.

Man kanske inte väljer, eller har så mycket val när man väl är inne i karusellen, men dagen innan allt startar så gör man ändå ett val.

Varje enskild människa har ett ansvar för sitt eget liv!

Naturligtvis finns det alltid enstaka fall där man hamnar i situationer som man inte kan rå för, kanske pga psykisk ohälsa eller liknande och DET är riktigt tragiskt och sånt berör "tom" mej riktigt djupt och jag är beredd att göra allt som står i min makt för att hjälpa!

Just idag tänker jag naturligtvis på en viss mega-världs-stjärnas bortgång!

Jag möttes av nyheten när jag slog på nyhetsmorgon i morse, världen sörjer och befinner sej i djup chock efter beskedet om.......

I tidningarna kan man läsa om stjärnans "mystiska" död mm, mm.

Men hallå!!!

Visst är det trist när människor dör i förtid, men världen i chock och mystisk död??? Snälla!!!

Hur kan man bli chockad över att en "pundare" dör?? Det behöver man ju inte va speciellt medial för att år 2012 kunna räkna ut att det är så dessa liv i regel slutar.

Och det där med mystiskt??

Redan några timmar efter dödsförklaringen gick polisen ut och meddelande att man inte misstänkte något brott..Var i ligger då mystiska med dödsfallet??

Jajaja, jag vet att media älskar att skruva till rubrikerna, men för mej hade det faktiskt varit mer mystiskt om en människa med den livsföringen fått uppleva sin 92 års dag!

Typ keith Richards, det är väl ändå ett mysterium hur han fortfarande kan vara kvar i livet, eller?!

Dagens bortgångne stjärna som beskrivs som hälsan och sundheten själv i början av karriären, måste ändå gjort ganska tvivelaktiga val i livet.

När man dessutom tjänar såna ofantliga mängder pengar så man kan köpa sej ett alldeles eget litet (läs gigantiskt!)rehab, all inklusive, och ändå inte kan rätta till sina dåliga beslut så vet jag inte om jag kan känna så mycket empati, då finns det faktiskt andra människoöden som berör mej betydligt mer än så och som jag tycker borde uppmärksammas så otroligt mycket mer.

Fast å andra sidan är dom människorna inga super-mega-världs-stjärnor med miljoners miljarder på banken och då blir ju uppenbarligen det hela lite mer mystiskt och chockartat...

Det däremot tycker jag är riktigt tragiskt..

Fick det här som ett sms i morse!

Är det verkligen ok ICA?

Inte nog med att dom säljer gammal köttfärs, nu har dom tydligen utökat sortimentet ytterligare.

Jag vet inte men jag ställer mej ytterst tveksam till sådana här tjänster i allmänt och inte minst i en matbutik!

Döm själva, men jag tycker det är lågt!