Tyvärr hinner jag inte skriva så mycket just nu, men jag kan berätta att nästa inlägg antagligen kommer att handla om: gynokologer och dess yrke!

Detta märkliga, fashionerande, intressanta(?) djupgående yrke som jag inte riktigt har förstått mej på i (h)ärlighetens namn.

Trevlig Fredag så länge!  

Dagens ord måste bli: ÖVERSITTARE. Dvs,  förtryckare, mobbare, tyrann, despot, kaxe.

Mycket har jag blivit kallad i mina dar, men översittare var något helt nytt och faktiskt en smula förvånande...

Eller kanske inte med tanke på vems mun de kom från, men jag undrar om mitt ex verkligen har koll på ordets egentliga betydelse?

Tyrann?? Det är verkligen ett hårt ord och inget man vill bli förknippad med precis!

Förhoppningsvis tycker dom flesta andra annorlunda!

Jag som tom, bloggade om att jag skulle bjuda honom och kärestan på en resa, all inklusiv, bara jag vann alla dom där miljonerna!

Men om du nu råkar snubbla över min blogg, bli för guds skull inte orolig och rädd att resan brinner inne pga av dina hårda ord, nejdå, tvärtom!

Nu förstår jag verkligen vilken pressad situation du befinner dej i och hur värdefull en sådan resa vore för dej, och jag, trots mina översittarfasoner, håller mitt ord vad för grodor som än må skutta ur munnen på dej!

Men det är ju bara jag det!     

Idag ska ni få vara med om något helt unikt här på min blogg.

Ni ska nämligen få läsa mitt första inlägg 2013, med hjälp av dagens teknik har det omöjliga blivit fullt möjligt!

Varsågoda, Anna sammanfattar 2012!

"Så här första Måndagen på det nya året passar det väl rätt bra att sammanfatta det gångna året, jag vet, jag vet, sånt här är inte min grej, men jag är på gott humör och känner att jag är otroligt nöjd med mitt 2012 så bara för er kommer här en resumé av mitt bästa år ever!!

Redan i mitten av Januari kände jag hur massa kraft och glädje genomströmmade min kropp, jag var med i matchen i 180 igen och allt kändes så bra!!

I Februari blev jag antagen till utbildningen och redan i Mars var det kursstart!

Samtidigt utökades Lss-timmarna för mellisen, assistenten och jag "connectade direkt och allt blev med ens så mycket lättare, äntligen kunde jag fokusera på mej själv och framtiden med gott samvete!

Dessutom kunde minstingen flytta hem och helt plötsligt föll alla bitar på plats = LYCKA!

Pluggandet gick över förväntan, äntligen hade jag hittat min grej, jag var faktiskt riktigt duktig och tyckte det var så himla kul! Äntligen!!

April och Maj flög iväg, det kan jag nog tacka vädret för, för guud vilken underbar vår vi fick, inte under 20 grader en dag from 21 Mars, Tänk att vädret slog alla rekord!!:)

Juni = skolavslutning och sommarlov! Härligt, härligt!

Tänk att min äldsta fick SJU MVG!! Får fortfarande gåshud när jag tänker på de!!

Min kurs avslutades oxå och jag hoppade genast på en uppföljning över sommaren.

Tur att barnens far äntligen började ta mer ansvar så jag lugnt kunde plugga över sommaren och känna mej trygg med att barnen var med sin far!

Och sen att han tom tog med dom till Disneyland, det hade jag aldrig kunnat drömma om för bara ett år sedan!!

När hösten kom hade jag så mycket kött på benen och ett självförtroende att vara stolt över att jag äntligen började frilansa lite inom mitt område, vilken känsla!!

Höjdpunkten på hela året måste nog vart när jag och familjen tog två veckors semester och reste runt i delar av Frankrike och Italien, så roligt att mamma fick komma till Italien igen! 

Det lever hon fortfarande på kan jag meddela!:)

Ååh tänk att jag faktiskt gjorde de, höll i Tarantellan!!

Men när djurskötaren la den i håret på mej var jag inte helt bekväm kan jag avslöja så här i efterhand!!:))

Och tänk att mellisen verkligen sa" måste jullovet vara så länge"!!

Det är ett faktiskt ett litet mirakel att det äntligen lossnat med skolan. Tänk vad avgörande det är att ha rätt människor omkring sej! Tusen tack till alla er som funnits där!!

Åsså julen, så härligt att ha hela familjen samlad! Tror nästan jag kan tänka mej att göra om det om knappt ett år igen, de ni!

Även om 2013 kanske inte kan överträffa 2012 så är jag övertygad om att det kan bli lika bra!

Önskar er alla en god fortsättning på 2013!!"

Hej igen och välkommen till mitt 2012!

Har haft en liten paus härifrån, men nu är jag tillbaka och jag såg att jag fått en liten utmaning av min kära bloggvän "FiloZophie".

Trots att den här typen av inlägg inte är min grej riktigt så är jag naturligtvis på, blir ju onekligen ganska smickrad av att vissa bloggvänner minns mej trots att jag periodvis är ganska offline!

Håll i hatten för nu kör vi!

1. Vad gjorde jag för tio år sedan?

Hm, Januari 2002... jo just det, jag bodde i Gränna. Nyseparerad, deprimerad och längtade hem till mamma. Dessutom hade jag hostat sönder min revben så jag hade relativt svårt att andas och jag hade värk i hela kroppen och kräktes slem och blod varje natt under 3-4 månaders tid. Men annars vill jag minnas att jag hade det ganska bra!

2. Vad jag gjorde för ett år sedan?

.....Jag hade precis gjort sista testerna i min utredning och väntade på att få min dom.

Jag var ganska utmattad och försökte hålla ihop resterna av min lilla familj efter skillsmässan.

3. Fem snacks jag gillar!

Lätt som en plätt, men jag har några favoriter: Ostbågar, jordnötter, mer nötter, plockmat med dipp i krämiga kryddiga såser, salt smågodis, kladdiga kakor och bakelser, tropisk fruktbricka, mmmm underbart gott!

4. Fem sånger jag kan hela texten till:

Regn hos mej, tre gringos, nationalsången, die mauer, changes etc..

5. Fem saker jag skulle göra om jag vore mångmiljonär!

Donera pengar till katthemmen runt om i vårt land.

Donera pengar till forkningen kring autism.

Trygga mina barns framtid!

Skänka en ansenlig summa till min vän C, han har bättre koll på sånt här med pengar än jag!

Bjuda mitt sjukligt snåla ex på en kärleks resa tillsammans med sin kärlek. Jag tror han kan behöva komma i väg på en liten resa, äta god mat, dricka gott och slappna av till 110% utan att behöva tänka på pengar, det skulle göra honom gott!

Dessutom tänker jag att han kanske skulle komma hem som en lite mer ödmjuk och resonlig människa än vad han var före resan!

6. Fem dåliga vanor!

Jag har otroligt svårt att få tummen ur!

Jag dricker för mycket kaffe och slarvar en del med maten!

Önskar att jag sov bättre på nätterna och att jag vore lite mindre trött när jag vaknar!

.....hm, kommer verkligen inte på något mer.... Jo! Jag kommer alltid försent!

7. Fem saker jag gillar att göra!

Roliga saker med mina barn när alla är pigga å glada!

Äta god mat..länge!

Blogga!

Leka med en vän!

Kolla på skräckfilm!

Andas havsluft!

Sola och sova - samtidigt!

Oj, det blev visst många saker!

8. Fem saker jag aldrig skulle klä mej i eller köpa!

Kött och päls.

Våtdräkt.

Midjeväska.

Kort tajt top som slutar ovanför naveln.

Begangnade underkläder.

9. Fem favorit leksaker!

Minstingens pusselboll!

Mina magneter!

Frågesports spel!

Tyvärr leker jag en hel del med mobilen och oftast tycker jag det är ganska roligt! Särskillt gps;n när vi åker bil, är fortfarande otroligt fashinerad över hur min telefon kan veta vart jag är och hur jag ska komma till rätt plats och hur lång tid det kan tänkas ta!!

Vuxenleksaker! ( Haha, kunde inte låta bli, f´låt mamma!!)

10. Några personer jag vill se göra den här utmaningen!

Hm, jag tror jag kastar ut den fritt i bloggvärlden, den som fångar den får den! Lycka till!

Idag funderar jag på vad sjutton det är som händer? 

Jag tänker på våra barn och hur dom beter sej mot varandra och mot vuxna. 

Vart har respekten tagit vägen?

Jag tänker på när jag var i mina små barns ålder, inte faan var det någon som kallade mej hora eller någon som vågade säga håll käften till en vuxen!

Jag satt snällt vid barnbordet och åt min mat och lämnade inte bordet förren en vuxen gett klartecken.

Det fanns flera vuxna jag var smått rädd för, inte för att det är att eftersträva men jag visste i alla fall vart gränsen gick och vad som gick för sej och inte! 

Varför finns det ingen respekt längre?? 

Jag hävdar bestämt att barn av idag mår ofta riktigt dåligt och är otroligt osäkra över sin plats i familjen och i samhället och väldigt många saknar kvalitetstid med sina föräldrar, förebilder verkar ofta helt saknas?

I och med detta tror jag att vi håller på att förvandla våra barn till små förrvirrade monster.

Jag ska ge er ett par exempel som jag bevittnat den senaste månaden:

När jag mötte upp min mellersta efter skolan en dag, så fick jag höra ett samtal mellan tre barn som gick max i tredje klass, det var en tjej och två killar, tjejen var märkbart upprörd och sa " jag fattar inte varför han alltid ska hålla på", killarna instämde och konstaterade att "nej, jag vet, han är alltid så störd". 

 Varpå tjejen svarade "jag fattar inte varför han alltid kallar mej jävla hora det är inte roligt längre".

Killarna höll med och försökte trösta och sa "men han är sån mot alla. bry dej inte om honom"!

Hade jag inte haft min mellersta med mej hade jag gått fram direkt och undrat vad det är som pågår?!!

Härom dagen berättade min SEXÅRING för mej att en kille i hans klass hade varit kär i "M" och då hade han ropat till "M": "kom hit och knöla mej!" 

Jag förstod att min sexåring uppfattat k-ordet lite fel (tack och lov) men hur kommer det sej att en sexåring skriker till en tjej, "kom hit och knulla mej??"

Jag blir alldeles bestört över att höra sånt här, skolan är så duktig på att framhäva hur framgångrika dom är i sin nolltolerans vad det gäller mobbning, men vad gör man egentligen och vilken är den egentliga sanningen??

Jag förstår att sånt här inte sägs inför skolans personal, men faktum kvarstår ju att detta är vardag i skolan och för våra barn, VARDAG!!

Min stora är sexton år och har fortfarande inte "börjat" svära, så säg inte att det inte går, det handlar "bara" om att behandla våra barn med respekt och ge dom kvalitetstid med oss vuxna.

Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör! Svårare än så är det faktiskt inte.

I eftermiddag har jag det oblikatoriska veckomötet med min sexårings mentor, gissa vad jag kommer att ta upp då?? 

Efter moget övervägande har jag nu beslutat att visa upp min nya look för HELA svenska folket!

Jag vet att jag sagt att jag visat bilder förr på mej själv, men det har i ärlighetens namn varit ren lögn, men nu, med två veckor kvar till julafton tänker jag göra det på riktigt!

Jag vill inte på något sätt ursäkta mej, för jag gillar det skarpt!

Men jag ska lägga i liiite mer blåton och sen måste det av en bit, sen blir det helt enligt önskan och jag kommer att se ut som den lilla alv jag faktiskt är!

God Lördag!

Förändringens tid är här!

Jag har varit en blekt blondin i flera år nu och börjar känna mej lite trött på det.

Det där med att blondiner skulle ha roligare stämmer inte på mej kan jag säga.

Har inte haft några som helst problem med att hålla mej för skratt dom senaste åren .

Så nu tänkte jag prova något helt nytt, inte så himla lätt för någon som gått igenom hela färgskalan mer än en gång, men till slut stod det självklara klart även för mej!

Jag ska färga håret grått med en isblå ton i !

Något i stil med det här hade jag tänkt mej:

Nå, vad tror ni om detta nu?

Mitt hår är i övrigt långt och otroligt skandinaviskt om det är till någon hjälp!

Tycker ni att det är fullständigt åt he...te så säg fort, naturligtvis med en vettig förklaring!

Så kanske ni kan få mej att tänka om..

I annat fall smäller det i kväll!!     

Jag har alltid hävdat att man inte ska arbeta för länge på samma ställe, särskilt inte i yrken där du har med människor att göra.

Jag tror bestämt att man blir färdig och kanske inte har mer att tillföra efter ett antal år.            

Jag tycker även att man måste ha så pass mycket självinsikt så man känner när gränsen är nådd och kanske till och med passerad.

Kolla på det här så förstår ni vad jag menar!