Hittade en text som är lika sann som smärtsam...

Välkomna till min vardag...

”Det är väldigt viktigt att skydda ditt barn
och dig själv från människor som inte kan eller vill förstå eller stödja dig. Du
kan inte lära människor som inte vill. Du kan inte förvänta dig att intoleranta
människor ska acceptera ditt barn. Du måste vara beredd på kritik från
omgivningen. Många kommer att anklaga dig för ditt barns problem. Du är för
sträng…du är inte tillräckligt sträng….du umgås inte tillräckligt mycket med
henne….låt mig ta hand om henne under en dag så ska jag få henne att bättra
sig….Om du bara gjort x, y, z, så skulle allt ordna sig….hon behöver bara lite
struktur … hon bara manipulerar etc. Jag har hört såna här saker oftare än jag
vill komma ihåg. Det är smärtsamt att bli anklagad för hennes sjukdom när man
ägnar all sin tid till att få henne att må bra.”

Ni som förväntar er ett roligt feelgood inlägg nu, kan sluta läsa här...

Idag känns det tufft, livet är hårt men orättvist och jag tycker en smula synd om mej själv just nu.

Det brukar inte sitta i så länge bara jag får spy lite galla åt alla håll å kanter.

Idag har turen kommit till bloggen att användas som spyhink!

Idag känner jag mej som ensamast i världen och jag är arg för att det finns så många som inte är intresserade av att hjälpa till och bry sej.

Dessutom är jag jäkligt förbannad på alla dom in min närhet som skaffar sej "låtsats" problem i form av märkliga kärleks relationer och hur dom ska komma i sommarklänningen, dessutom har dessa människor en förmåga att älta detta till leda!

Era problem hade jag löst på följande vis, funkar inte relationen, gör slut! Kommer du inte i sommar outfiten, sluta ät så förbannat!

Önskar att mina bekymmer kunde lösa sej lika enkelt.

Det är som att vissa skaffar sej "problem" för att ha något att leva för och att älta om.

Har man ett riktigt, innehållsrikt liv så är jag högst tveksam till att man skaffar sej en massa "påhittade problem"?!

Till er som söker min uppmärksamhet genom att komma dragandes med era töntiga skitproblem vill jag bara säga: Leave Anna Skrubbe alone!

Kunde inte bry mej mindre och jag tycker ni är otroligt sorgliga och patetiska människor som jag inte bryr mej ett jäkla skit om!!

....Ååh, guuud så skönt de där kändes!!! Puuuuh...

Nu tar jag en kopp kaffe och tar nya tag... ja..eller nåt åt de hållet i vart fall!