Första juli idag...                                                                         Efter två dagars   öser regnet ner igen här i min lilla stad!

Lika fantastisk som den svenska sommaren kan vara lika sur är den en dag som denna..

Förstår inte folk som klagar när solen väl visar sej?

Man vet ju att längst en vecka från första soldagen kommer åskan och regnet åter!

Det finns ju faktiskt skugga, sjöar, fläktar, duschar och vatten att dricka dessutom finns solhatten som är ett alldeles fantastiskt

plagg om solen skulle bli för envis!

Men är de så att de regnar så är de ju bara regn, då finns ingen sol att tillgå såvida man inte väljer att krypa in i ett solarium, men hur man än vrider å vänder på solariet så blir de aldrig någon sol av de i alla fall, vilket jag tycker är otroligt synd!!

Dessutom tror jag att solen har en ganska stor påverkan på våra förhållanden och familjerelationer.

Jag tänker nämligen så här, tänk alla familjer som ska semestra tillsammans med vänner och i värsta fall med svärföräldrar och andra familjemedlemmar som man aldrig hade valt även om dom så var dom sista på jorden.

Men så tänker man, jaja, jag gör de för min partner och i bästa fall kan jag och min älskling få en barnledig kväll med chans till lite vuxenmys... i BÄSTA fall!

Men, ALLT står och faller med vädret!

Tänk er en semester i en liten husvagn i en veckas ösregn..tillsammans med svärmor, eller med grannarna som var så fantastiskt trevliga under vintern men som helt plötsligt på bara några dagar förvandlats till familjen psyko.

De TÄR om man säger så!

På hösten efter en dålig sommar sker flest husförsäljningar, flest skillsmässor och inte minst flest mord, självmord och våra psykmottagningar och psykologer har jobb över öronen långt in på nästkommande vår..

Och allt detta i brist på sol under sommaren, så tänk till ett varv extra innan du klagar på solen nästa gång!

I höst kanske de är DU som ligger på en parkbänk med en DN över dej! 

(Innan du blir upprörd över min teori om sol och mord osv, kan jag lugna dej med att jag faktiskt inte har ett enda belägg för de uttalandet, men i min värld kan jag inte se att de skulle fungera på något annat sätt!)  

Idag tänkte jag blogga utan ord, ja nåra blir de väl men tänkte använda symboler och smilisar i mesta möjliga mån, bara för att kolla hur de blir.... Ja, jag vet helt meningslöst men lite kul och

färgglatt kanske?

Jag  !!!

Så gissa om jag blev   i morse! 

  vad lite  kan göra mej  !!                                           är på dagis så idag ska jag mest        

Bara 1 vecka kvar tills jag   påvägs till   och ännu mer     !!!

Ja, ni fattar ju själva vilket   jag är inne i!  

Kanske   världens      men jag har i alla fall haft en    tillsammans med  ,  ,   och (dator!)     

Nu åter till     

Känner väl inte riktigt att jag blev klar med min utredning av livets stora frågar i går kväll, så jag fortsätter helt enkelt idag med en ny fråga som har tryckt mej en aning under Midsommar helgen!      

Det är nämligen så här att jag tycker mej märka vissa helt nya sidor hos mej själv som skulle kunna tyda på en ALLDELES för tidig 40-års kris!!

Jag vet, de låter hur galet som helst!!

Jag ska ge er en snabb bild av min uppfattning av mej själv(om de nu överhuvudtaget är möjligt..risken är väl att den inte blir helt rättvis och opartisk, men ödmjuk som jag är ska jag försöka neutralisera den och vara så ärlig och jordnära som bara JAG kan vara.)

Jag har alltid sett på mej själv som en jordnära och ganska klok människa, skulle tom vilja sträcka mej till att säga att jag är ganska smart, i allafall stundvis tycker jag att de glimmar till riktigt ordentligt! 

Dessutom är jag lite halvkul och ibland riktigt social!

 Jag har alltid vart ganska stolt och nöjd med min musiksmak som faktiskt är fantastiskt bra! 

Och det är väl just här som jag märker av en ganska absurb skillnad, för att inte säga besvärande pinsam!  

Jag har alltid hållt den svenska visan högt och spelar gärna Taube och Wreesvijk mfl, för mina barn i hopp om att föra de svenska kultur/musik arvet vidare.

Sen har jag alltid varit svag för hårdrock/rock och ganska mycket därimellan..

Jag tycker helt enkelt om mycket så länge den finns en känsla och ett hjärta bakom, har sällan blivit särskilt impad av de där suuuper komersiella, även om de självklart finns ett å annat guldkorn även där.

Det är just här min oro till stor del ligger..

 Det är nämligen såhär att under dom senaste veckorna har jag kommit på mej själv med att lyssna på LADY GAGA, MADONNA och de mest skrämmande av allt: BRITNEY SPEARS!!!

Jag har dessutom kommit på mej själv med att sjunga med och de sjukaste av allt, av någon helt oförklarlig anledning kan jag delar ur texten!!!

Till saken hör att jag är 38 år och har en halv vuxen son!!!

Som om inte detta skulle vara nog... Igår eftermiddag hörde jag mej själv fråga en vän om inte vi skulle ta å åka upp till Globen i Oktober och se Britney live???!!!

De värsta av allt var att hon blev halvt exalterad och mer eller mindre skrek; Åå fy faan vad kul, när? när? när?  

Hoppas ni som läser detta förstår och tar min rädsla för att inte säga skräck på fullaste allvar!

Sedan undrar jag ju naturligtvis hur jag ska förhålla mej till detta?

Ska jag stålsätta mej, bita ihop och hoppas att de lägger sej framåt hösten?

Ska jag söka proffisionell hjälp och stöd?

Eller är de så att jag ska sluta streta imot och istället bara ge mej hän, luta mej tillbaka och "njuta" av tonerna från dessa flickor, kanske ska köpa mej en kropps strumpa á lá Gaga och

leva ut för fulla drag?

Har du kanske ett bättre förslag eller råd skulle jag bli otroligt tacksam...

Vet varken ut eller in längre och snart orkar jag inte mer....   

Sängen? Soffan? Sängen? Soffan?                                                

Soffan? Sängen? Soffan? Sängen?

Japp, ni har så rätt, idag är de dom stora frågorna jag tampas med!

 En fråga är i alla fall avklarad, å de är den om jag ska stänga av datorn nu eller om en stund?

Å svaret är:.........................................NU!!!

Så, go´natt Sverige, och tack härliga vänner för en Midsommar helg att minnas!  

Godmorgon Sverige!                                                                  

 Hur mår vi idag då?

Jag mår som en prima ballerina precis som jag förtjänar,tackar som frågar!

Jag är ju inte förvånad direkt men lite förundrad över hur vi svenskar beter oss en sån dag som gårdagens högtids dag.

Vad är det för fel på folk???

Gick in på Aftonbladet i morse å möttes av rubriken "

Midsommar- fylla, brott och olyckor".                                      - Flera mord och allvarliga olyckor när Sverige firar Midsommar.

Ursäkta mej, men....

Flera mord!!!

De är väl ändå ett jäkligt märkligt sätt att fira på,eller?? 

 Har funderat lite kring detta, och varför de ska drickas så in i he...te?

Tror folk att dom tål ovanligt mycket sprit just på Midsommar?

Normalt sätt köper jag EN flaska vin, men till Midsommar tål jag nog tre dunkar??? Eller vad?

Kan ha sin förklaring i att bolaget har stängt Midsommar dagen så folk måste kanske bunkra upp för att "klara sej" HELA helgen, vilket dom naturligtvis inte gör, då dom dricker tills ALLT är slut redan på Fredagen likt förbannat.

Pinsamt Sverige, pinsamt!

 Till er som tycker att jag låter som en gammal, tråkig pensionerad nykteristisk moraltant, kan jag meddela att så är inte fallet, men i just de här ärendet har jag inga som helst problem med att kallas för en! 

Jag har av förklarliga skäl ingen aning om hur de ser ut där just du befinner dej, men jag kan i alla fall meddela att jag har bara regn hos mej  

"Regn hos mej" är för övrigt en låt med Orup, som jag alltid tänkt skulle vara min låt att göra (om jag nu var 15 år yngre och begåvats med en sångröst vill säga!) på en Idol audition om jag nu nån gång skulle söka. 

Jag gillar varken Idol eller Orup så jag vet inte varför jag ens tänkt tanken, men sånt där kan jag tänka på relativt ofta..

Tänk-om-tankar lixom!

En annan sak jag tänkte på ganska ofta förr, ja i alla fall på somrarna var vilken låt jag skulle öppna mitt sommar-pratar-program med, och vad jag skulle prata om, och vilken låt som skulle få bli nummer två osv osv..

De där ändrade sej naturligtvis allt eftersom somarna gick, men den låt jag skulle ha som sista låt var alltid den samma år efter år, nämligen "Cry baby" med Janis Joplin.  

För er som inte vet vad jag pratar om kan jag rekommendera att söka på Youtube, hade jag kunnat länka hade jag givetvis gjort de! 

Jag tyckte väl på nåt sätt att de var en bra låt att sammanfatta mitt liv, så långt med och en bra låt att knyta ihop min sommar-pratar-säck med.. 

Idag tänker jag mer sällan på det, för att inte säga aldrig..

Men skulle jag få den äran någon gång i framtiden så tror jag faktiskt att jag skulle avsluta med "Cry baby" även då, även om jag nu skulle ha helt andra skäl till avsluta programmet med just den, men den anledningen behåller jag tyst för mej själv...tills tiden är mogen och dagen är kommen... 

Nu hade jag ju tänkt att blogga om något helt annat i kväll, naturligtvis! 

Något som är både viktigare och mer intressant, men jag skyller helt enkelt på Orup åsså får jag väl ta de inlägget någon annan gång istället..

Välkommen Fredagen den 17 Juni!  

Regnet öser ner där ute, jag och mina små sitter under filten i soffan å kollar Svampbob..

De tog mej faktiskt ganska många år att hitta ett sunt förhållnings sätt till denna tvättsvamp och hans polare Patte..

I början tyckte jag att de var ett otroligt fördummande program, och de gör jag förvisso fortfarande, men numer kan jag tycka de är ganska charmigt och jag kan (tyvärr!) se både svampbob, patrick, bläckvald och dom andra i aldelles för många människor i min närhet..;)

Ett litet tips på tal om de!

Ge dina vänner en egen bild i telefonen, å då menar jag inte på dom själva såklart utan på seriefigurer å sånt som man lätt kan komma å tänka på när man pratar med just den personen!

Sånt är vardagshumor för mej.. Naturligtvis vet inte personen som ringer vad som dyker upp i min telefon..

Jag kan avslöja några favoriter, om ni lovar att inte berätta för någon!:)

När M ringer kommer de upp en bild på Hello kitty, I är en kattunge C är Jesus (fast egentligen är de C för många år sedan!), M är sjö, J är just Svampbob osv osv.. dessa tillhör dom mer gulliga.. Sen har jag Joker när S ringer + lite text som förgyller lite extra:)

Min absoluta favorit är när exet ringer, då har jag tänkt till extra och han har BÅDE egen singnal OCH egen bild nämligen liemannen och exorcist-tema-låten:)

Och vips så har mitt liv genast blivit lite roligare:)    

Ha en riktigt god och skön Fredag                      

God Torsadg förmiddag gott folk!

I morse när jag vaknade kände jag mej ovanligt icke trött (pigg känns som ett väl starkt ord!) 

Men sen gick jag upp och efter ca 20 sekunder insåg jag hur fullständigt kraftlös jag faktiskt var... 

Konstigt de där hur de kan svänga..

jag lever ett svängit liv skulle man kunna säga och de låter ju faktiskt riktigt trevligt dessutom! 

Efter en stund ringde dessutom en kvinna på kommunen och meddelade att jag tydligen inte skickat in alla papper jag skulle och riskerar därmed att bli pengalös till midsommar...

Efter de samtalet kändes de inte så himla svängit längre! 

Sen slogs jag av tanken... Tänk om jag har förlorat min simultanförmåga??!! 

Kan den försvinna bara sådär, eller är de kanske en följd av annan sjukdom??

Har jag altzheimers nu???

Fuck fuck fuck!! 

Vad händer nu??

Är de nu jag ska ringa släkt å vänner å tala om hur mycket ni betyder för mej??

Eller ska jag ringa läkarn först kanske? 

Nä, de smarta är nog kanske att ligga lite lågt nåra dar å känna efter...

Min erfarenhet av förhastade läkarbesök säger mej att de kan bli en lätt pinsam historia om jag inte har lite mer "kött på benen" än så här..

Som den gången när när jag gick akut till gyn för kanske 20 år sedan...

Jag var så säker på att jag fått HIV, jag hade ju både lite halsont och lite kli "down under".. 

20 minuter senare lämnade jag gyn med den stora dumstruten på,

då de visat sej att jag har fått en liten svampinfektion som följd av en penecilinkur månaden tidigare..

En annan gång sökte jag akut för min M.S då mina armar plötsligt slutat lyda mej,  jag tappade tallrikar och armarna blev blytunga och domnade så gott som helt bort... Ja, i alla fall som jag upplevde situatinen..

Återigen lämnade sjukan med en lätt rodnad på kinden, då läkarn kommit fram till att min M.S inte var annat än lite träningsvärk som gick över två dagar senare..

Mmm, fattar inte ens att jag skriver om detta ganska genanta... Men för 15-20 år sedan var jag antagligen en fullfjädrad hypokondriker...

Nu har jag naturligtvis mognat och växt ifrån mina hjärnspöken...

Och idag kan jag både plocka fästingar, snyta andras barn och besöka vänner på sjukhus utan att tro att de smittar...De ni!:)))