Jag har funderat på något ganska länge, och i och med mitt inlägg i går kväll så aktuelliserades mina funderingar igen.

Nu undrar jag i mitt stilla sinne:

Vad är det för fel på att vara trevlig och snäll?

Måste man vara elak och förolämpa andra människor för att man ska få uppmärksamhet?

På något märkligt vis finns det ett osynligt lika-med tecken mellan att vara snäll och att vara töntig..?!

Dom som går ut med en dålig attityd får alltid mer uppmärksamhet än någon som bara är naturlig och snäll.

Den som är snäll försvinner ofta i mängden, medan den bitchiga alltid står i centrum med ett harem av människor omkring sej!

Likaså på Tv, alla serier innehåller alltid någon som är elak och beräknande!

Måste det verkligen alltid finnas någon slags ondska för att vi ska bli tillräckligt underhållna?

Finns det verkligen inte tillräckligt med elände i våra verkliga liv, utan att vi behöver se det som underhållning oxå?

Kanske är det just därför jag valt bort TV-tittandet så gott som helt?!

Jag behöver inte ondska för att bli underhållen, vilket jag verkar vara ganska ensam om, det tycker jag känns ganska sjukt när jag tänker på det.

Jag har ett litet valspråk som jag använder mej av ganska ofta som lyder:

 "Jag är för god för den här världen".

Det började som en rolig grej att säga, men nu vete sjutton om det inte stämmer in ganska väl?!

....Tyvärr!

Det var allt för nu, ha en skön helg och var snälla mot varandra, det tjänar alla på!

Den här bjuder jag på så här på kvinnodagens afton!

Ja, jag vet, det är ju såna som jag just nu som gör henne populär och omtalad men vet ni vad?

De skiter jag i!

Men vad tycker vi om henne?

Blir vi verkligen upprörda av detta?

Orkar vi bry oss?

Är hon kanske en härlig, frisk fläkt som faktiskt behövs?

Döm själva, här är hon, Hanna!

Go´natt Sverige  

Igår kväll var jag och mitt märkliga ex på möte på familjerätten, det var jag som tog initiativ till mötet då jag tycker att vi inte riktigt drar åt samma håll om jag uttrycker mej milt.

Mötet gick väl sådär, tyvärr har mitt ex svårt att hålla sej till ämnet och när han känner sej pressad tar han ofta till ganska låga personangrepp som något slags försvar, vilket jag tycker är ungefär är det lägsta man kan göra.

Men, men jag börjar bli van och förstår att det det är så man gör i hans värld när det inte riktigt vill sej.

Så idag när jag vaknade möttes jag av ytterligare ett bakslag!

SNÖ??!!

Visserligen inga mängder, men nog är det vitt alltid och nog blåser det...

Jag avskyr uppriktigt allt vad vinter och kyla heter, och med gårdagens möte i färskt minne så "borde" jag känna mej ganska sänkt och uppgiven idag, det är ju lite det som varit min grej, att bli lite sänkt av såna grejer...typ!

MEN, hör på det här kära läsare: Jag mår så jäkla bra!!

Jag är pigg och glad och känner mej frisk och stark och jag har ju faktiskt ingen anledning, tvärtom!!

Nu tror ni kanske att jag gått och blivit kär, men faktum är att jag inte är ett dugg kärare än förra året vid den här tiden och då var jag inte speciellt kär som jag vill minnas det, dessutom tillhör jag inte dom som mår bra av att bli kär, jag tycker mest det är jobbigt så jag brukar försöka undvika den känslan in i de längsta!:)

Nää, det är mer som att det har hänt något inom mej (vilket det iofs har, med tanke på operationen förra veckan, men det är inte det heller!)

det är som en börda som fallit bort och jag känner mej fri på något obeskrivligt sätt!

Aja, tänker inte lägga ner någon energi på att analysera vad det kan vara!

Allt jag tänker göra idag är att gilla läget och verkligen njuta av känslan så länge det bara går!!

Ha en skön dag alla! Och kom ihåg, det mesta går faktiskt över!

Mina katter, Nova och Agnes är verkligen mina små älsklingar som jag gör nästan vad som helst för.

Med tanke på mitt inlägg om tatueringar härom dan så har jag funderat lite på om dom kanske blir avundssjuka om dom inte får snygga till sej lite oxå så här till våren!

Så därför har jag tagit fram några förslag här för att se vilken ni gillar bäst!

(om detta nu skulle vara på riktigt så måste det hamna på listan av det mesta avskyvärda jag sett, men det förstår ju alla, då jag endast har begåvade läsare!) 

Åh, har gått här en längre tid och blivit ganska sugen på en till!

Egentligen skulle jag vilja pierca mej igen, men någonstans känner jag att jag kanske eventuellt börjat närma mej gränsen för vad som är snyggt eller bara patetiskt..

Nu tänker du kanske att jag kan sätta den så det inte syns, men jag vill ha den som en musch över läppen, där jag hade en för tio år sedan!

Den som jag fick ta bort eftersom plattan på insidan av överläppen började äta sej in i själva läppen...

Ja, näe..jag får väl hoppa den idén kanske...

Men en tatuering?

Mm, jag några stycken som jag är lite sugen på..

Men tills jag bestämt mej så kan ni få se några jag inte är så sugen på!

Som en bonus får ni en liten "huvudfoting" jag hittade härom dan!

Som ni säkert läst tidigare så var jag smått på vägs in i ett ganska allvarligt beronde.

Till sist var jag tvungen att ha, oftast fler gånger per dag, även när jag var hos vänner som verkligen brydde sej om mej kunde jag inte vara utan.

Tyvärr, med facit i hand har jag förstått att dom inte var ett dugg bättre än jag.

Vi hade alla i stort sett hamnat i något vi inte kunde ta oss ur men det var aldrig någon som sa något, bad oss sluta, eller överhuvudtaget reagerade.

Förren en dag när jag plötsligt fick nog och gick ut bland mina vänner och sa, det är bra för mej nu, jag lägger av, jag tänker inte vara en del av detta mer, jag ska ta tillbaka kontrollen över mitt liv.

Jag försökte få med mina vänner, men tyvärr är dom flesta fast i skiten idag och jag har väl på något sätt fått acceptera att de här är något dom själva valt och vill dom inte lägga av själva så kan jag inte göra så mycket åt det.

I den bästa av världar önskar jag att det aldrig hade skapats, och idag vill jag bara att det ska förbjudas eller i vart fall kontrolleras hårdare.

Jag är helt övertygad om att det skadar mer än det gör nytta, folk är inte sej själva och häver ur sej saker dom aldrig skulle göra i vanliga fall.

Det slår i kilar mellan vänner och förstör hela familjer.

Jag tycker det är sorgligt och vågar knappt tänka på vad som kommer härnäst!!

Jag vågade sluta, gör du??

För er som fortfarande inte är på banan än och som kanske inte känner våren i luften fullt ut!

Jag försöker verkligen förstå hur ni har det, och jag tror oxå att jag möjligen kan sitta på, i vart fall, en del av lösningen, så:

Varsegoda här är mitt lyckopiller till er!!

Dagens medicin: Vårsolen!

Jag är verkligen en vår och sommar tjej!

På hösten och vintern är jag melankolisk mest hela tiden och jag har svårt att hitta glädjen och inspirationen!

På våren är det helt annorlunda,  jag känner mej som en helt annan människa och jag har svårt att se något som skulle rubba mitt "feel-good-rus"!

Så jäkla skön känsla!

"Att ta medicin är inte roligt
men att
ha roligt är bra medicin."

Jag tror bestämt att det bor en liten luffare i mej som vill ut och sträcka lite på benen precis lagom till den första vårsolen!

Kanske en liten paradisOskar rentav?

Må gott och lev väl!