Några av er läsare kanske kommer ihåg ett program som gick på ZTV i mitten på nittio talet.

Programmet leddes av Erik haag och Kristian Luuk, inte samtidigt men jag minns inte vem som var först ut, men jag har ett vagt minne av att det var Kristian Luuk..... eller Erik...

Programmet hette Knesset och programledaren och gästerna, som var dom samma varje vecka satt i fotöljer runt ett bord.

Det diskuterades mer eller mindre viktiga ämnen på ett ganska barnsligt men ändå på ett väldigt charmigt sätt. (som jag vill minnas det!)

Gästerna fick oxå olika "läxor" tills nästa program, bla att ta reda på tittarnas ofta ganska märkliga och lagom (o)seriösa frågor.

Knesset var mitt absoluta favorit program och jag missade inte ett avsnitt och antagligen inte repriserna heller..:)

Medan mina vänner kollade Baywatch och Beverly hills, kollade jag på Knesset och luktade på blommorna...ja, ungefär så!

Ett moment i Knesset var "LOVEBOMBING". 

Det är lite dit jag vill komma med detta inlägg, jag har nämligen tänkt att då och då börja lovebomba lite här på bloggen.

För er som kanske inte känner till begreppet kan jag berätta att man väljer ut en person eller ett föremål som kan ha fått lite för mycket skit, inte blivit tillräckligt uppmärksammad eller någon eller något som man verkligen känner behöver "kärleksbombaderas" lite extra!

Idag är min första gång att lovebomba här så jag tänker ta mej friheten att lovebomba inte mindre än TVÅ, en person och ett föremål.

Jag börjar med föremålet:

Det här föremålet är för mej en ganska ny upptäckt, jag har alltid vetat att det funnits men om sanningen ska fram har jag tyckte att det varit ganska töntigt att ha en sån här och det har känts ganska mycket sommarstuga för mej.

I somras köpte jag mitt allra första lilla kit, det är svart och rosa och har på bara några månader blivit en stor och viktig del av mitt liv!

Den är smidig, tar ingen plats, låter ingenting, dessutom är min snygg och den ligger skönt i handen och den har näst intill gjort mitt liv till en fest.

Den har inte bara sin tänkta funktion, den har oxå många gånger fungerat som min förlängda arm, tex när något rullat under soffan och som förr varit omöjligt för mej att nå. Idag har jag inte några som helst problem att få fram bollen eller vad det nu må vara igen!

Så idag vill jag uppmärksamma.......sopkvasten och skyffeln!!!  

Nu till personen jag vill lovebomba:

Den här personen skulle jag vilja påstå att jag känt i hela mitt liv.

Hon (ja, det är en hon!) har så gott som alltid ställt upp för mej, hjälpt mej och stöttat mej även i mina kanske (så här med facit i hand)  mindre genomtänka beslut.

Du är varm, snäll och som jag ofta säger om mej själv faktiskt, kanske till och med lite FÖR god för den här världen!

Jag har gett dej många sömnlösa nätter och säkerligen ett antal gråa hårstrån.

Ibland funderar jag på hur många ÅR av ditt liv som gått åt till att bara vänta på mej?

Listan kan göras oändligt lång men jag kan oxå sammanfatta den med att säga, TACK för allt och all lycka på vägen!

Bara det bästa är gott nog åt dej och det är väl antagligen just jag fick äran att bli din dotter  

Här kommer ett special insatt klipp bara till min mamma! (du behöver bara klicka i rutan så börjar det!)

  (med tanke på allt jag utsatt dej för, så hoppas jag inte att det här lilla klippet ska göra mej arvslös nu bara??!)

Som "gammal" hästtjej, är det inte så svårt att beröras extra av gårdagens tragiska händelse i världscups tävlingarna i hästhoppning i Verona, då den regerande Os-guld hästen Hickstead föll ner och dog inne på arenan inför tusentals chockade människor i publiken och framför Tv apparaterna runtom i världen.

   Hickstead 1996-2011. 

För sexton och ett halv år sedan tvingades jag låta min häst Gabond somna in, endast fem år gammal.                                                                                                                              

Jag hade haft hand om stoet i många år och Gabond var inte ens torr i sin ulliga fölpäls när jag träffade honom för första gången.

För första och antagligen sista gången i mitt liv upplevde jag total kärlek vid det allra första ögonkastet.

Den kvällen, den 6/6 1990, kom jag inte hem från stallet förren vid tio tiden på kvällen (detta var före mobiltelefonen gjort entré i mitt liv!) och jag möttes av min mamma ute på gården som var på vägs ut för att leta efter mej..                                                                                            

Några veckor senare sa min mamma orden jag aldrig trodde jag skulle få höra: -"jag skiter i att köpa ny bil, vi köper fölet istället"!!!                                                                                                                                                                                                                        Har svårt att minnas att jag någonsin varit så lycklig i hela mitt liv!!                                    

Som djur innehavare vill många gärna påstå sej ha en väldigt speciell relation till sin älskling, så även jag:)

Men något VAR det mellan oss - på riktigt!!:)

Gabond gnäggade alltid när jag kom till stallet, han mötte mej alltid i hagen, ibland hoppade han över staketet i hagen när han såg vår bil komma bara för att möta mej.

Stallets ägare sa vid något tillfälle att den där hästen Anna, han är beredd att gå genom eld för dej..

Tyvärr fick vår kärleks saga ett hastigt och otroligt sorgligt slut fem år senare...

Därefter blev det aldrig mer detsamma för mej, visst tycker jag hästar är fantastiska varelser, men utan min lilla prins (183cm hög!) så fick jag aldrig tillbaka den där innerliga glädjen och känslan för hästarna igen...                                                                                                                                                          

Det händer ibland fortfarande att jag drömmer om min häst, särskillt om jag har det extra fullt upp och är stressad, hade jag trott på skyddsänglar så är jag ganska säker på att min häst skulle vara min lilla ängel!